Hoppa till huvudinnehåll

Myndigheternas möjlighet att besluta om karantän och isolering

Sofia Sellberg
16 mar 2020 4 min läsning

Bakgrund

För varje dag som går blir vi allt mer påminda och medvetna om spridningen och konsekvenserna av vad som kallas coronaviruset (SARS-CoV-2) och sjukdomen Covid-19. Flera länder har genomfört olika, ofta drastiska, åtgärder i försöken att hindra smittspridningen.

I Italien fattades under början av mars beslut om karantän. Inledningsvis stängdes de norra delarna av landet ned och därefter hela Italien. I artiklar kan man läsa om böter för människor som lämnar hemmet, om reseförbud och vägkontroller. Den 11 mars 2020 fattade den svenska regeringen beslut om att förbjuda allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 500 deltagare.

Finns det möjlighet att meddela tvingande beslut om karantän eller isolering i Sverige?

I regeringsformens andra kapitel återfinns de grundläggande fri- och rättigheterna och de möjligheter som föreligger att begränsa desamma. Ett beslut om att förbjuda sammankomster handlar om mötesfriheten, medan karantän bör snarare härledas till rörelsefriheten. Tillåtna begränsningar av rörelsefriheten handlar till stor del om de legala möjligheterna till frihetsberövanden så som häktning, tvångsomhändertaganden och frihetsberövande påföljder av brott, men också om bland annat militära avspärrningar.

I dagens situation aktualiseras även smittskyddslagen, i vilken smittskyddsläkaren medges extraordinära smittskyddsåtgärder. Ytterst ansvarig myndighet för smittskyddet i Sverige är Folkhälsomyndigheten, under vilken smittskyddsläkaren står. Smittskyddsläkaren är enskilda läkare som utses av ansvarig nämnd i varje region (tidigare landsting). Smittskyddsläkaren har en omfattande befogenhet att besluta om ingripande åtgärder inom smittskyddet.

Covid-19 klassas som en såväl allmänfarlig som samhällsfarlig smitta vilket medför att möjligheterna till ingripande åtgärder ökar. Enligt 3 kapitlet 9 § smittskyddslagen finns möjlighet för smittskyddsläkaren att besluta om just karantän för personer som har eller kan antas ha varit utsatt för smittan. Ett beslut om karantän innebär att den enskilde förbjuds att lämna byggnaden, del av bygganden eller det område som omfattas av karantänen.

Vad avser den som faktiskt uppvisar symptom kan smittskyddsläkaren enligt 5 kap. 1 § samma lag besluta att den enskilde ska isoleras. Detta kan göras om det av omständigheterna klart framgår att den enskilde inte är beredd eller i stånd att frivilligt underkasta sig nödvändiga åtgärder, det finns grundad anledning att anta att den enskilde inte följer de förhållningsregler som beslutats samt att det finns påtaglig risk för att andra människor kan smittas. Det åligger därefter förvaltningsrätten att pröva smittskyddsläkarens ansökan om isolering.

En tillfällig isolering kan beslutas om redan av smittskyddsläkaren för det fall den som misstänks bära på en allmänfarlig sjukdom genom sitt beteende utsätter annan för risk. Ett sådant beslut om isolering ska sedan underställas domstolens prövning, en handläggning som motsvarar den vid omedelbara omhändertaganden enligt LVU och LVM.

En tillämpning av reglerna om isolering i smittskyddslagen är ytterst ovanliga och praxis på området visar att dessa under de senare åren främst har tillämpats i fall där den isolerade personen har burit på lungtuberkulos.

Konsekvenserna av att bryta mot vad smittskyddslagen föreskriver är flera. Det kan bli tal om handräckning med polishämtning vid beslut om karantän och isolering, och självklart även den inlåsning som en isolering innebär. Ett agerande i strid med smittskyddslagen kan dock, under vissa omständigheter och under förutsättning att uppsåt eller oaktsamhet föreligger, utgöra såväl misshandel som grov misshandel. I allra yttersta fall kan brottet spridande av smitta aktualiseras, vid vilket fängelse på livstid finns i straffskalan vid grovt brott.

Sammantaget kan således noteras att det faktiskt finns möjligheter till mycket omfattande åtgärder vid den här typen av smittspridning. Det är dock en relativt oanvänd lagstiftning, och åtgärderna är sällan tillämpade. I vilken omfattning dessa åtgärder kan komma att aktualiseras eller tillämpas i anledning av covid-19 kan vi dock i dagsläget enbart spekulera om.

Andra läste även

Kameraövervakning

Nyligen infördes en lag som ska ge ökade möjligheter till kameraövervakning. Många engagerar sig i...
Jens Tillqvist
06 feb 2019 4 min läsning

Vem får hunden?

Hundar är för många av oss nära vänner och familjemedlemmar, men juridiskt klassificeras hundar och...
Inaktiv medlem
09 maj 2018 5 min läsning